“Jag borde nog gå  hem nu” mumlade jag. Tiden hade gått så snabbt. Jag hade ingen aning om hur länge vi suttit tysta, med hans armar lindade runt min kropp.
“Redan?” frågade han missnöjt. Jag log och nickade.
Han satt kvar så ett tag, hindrade mig från att gå, men tillslut gav han med sig och släppte mig.
Långsamt och movilligt ställde jag mig upp
“Jag älskar dig” mumlade han och tog tag I min handled.
Fjärilarna I min mage blev som galna när han sa det och jag kände hur jag rodnade.
“Och jag dig” mumlade jag tillbaka. Så ställde jag mig på tå och kysste försiktigt hans kind.
När jag började luta mig tillbaka tog han ett snabbt steg frammåt och kysste mig, med kraft.
Jag hade aldrig varit med om något liknande. Det gick bara inte att beskriva den underbara känslan som fyllde hela mig, som fick mig att glömma bort alla mina bekymmer.
“Gå inte” mumlade Lukas mot mina läppar. “Inte än”
Jag svarade inte, pressade bara läpparna hårdare mot hans.
Inte för ens min mobil ringde och avbröt oss kom jag ihåg mina tidigare planer och tog ett snabbt steg bort från honom.
“Det är mamma” mumlade jag och tryckte bort samtalet. “Nu måste jag verkligen gå hem!”
“Vänta!” ropade han när jag började skynda mig därifrån. “Jag… jag vet inte när jag kommer få träffa dig igen” tillade han när jag vände mig om och såg på honom.
“Här” viskade jag och gav honom en liten lapp med mitt mobilnummer på. “Ring mig”
Så kysste jag honom lätt och försvann iväg hemåt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev en pinsam tystnad. Alla satt och betrakade varandra, förutom jag som stirrade ner i muggen. – Linus såg på Alice, Alice såg på Olivia, Olivia såg på Henrik, Henrik såg på Lukas, Lukas såg på mig, och jag såg ju ner på mitt te. &rdquo...

Ja, som rubriken säger så har jag ändrat mig. Kommer kanske fortsätta skriva på den här bloggen, men om texten forstätter att hacka så byter jag direkt.   PÖSS! ...

Min blogg är typ jättekonstig, så lägger ner den och börjar på nytt på www.skriivaren.bloggplatsen.se eller www.skriivare.blogg.se, vi får se vilken det blir...   PÖSS ...

  När killarna varit där i en halvtimme ringde min mobil. Vi hade då fått reda på alla deras namn. Självklart visste jag redan om Lukas, men de andra två kändes också bekanta, på något underligt sätt. Han med ljust hår hette Linus, och den &nd...

... kommer bli ganska långt, så ni kanske kommer bli tvugna att vänta några dagar... men ska försöka få ner tiden till max en vecka, promise! ...