Alice och Olivia bombarderade mig med frågor innan jag ens hunnit lägga på.
Jag försökte ignorera de, men det gick inte.
“Spelar det någon roll vem jag pratade med? Jag har ett liv vet ni” sa jag och Alice tittade menande på mig.
“Men Andrew då?” frågade Olivia och slog ut med armarna.
“Vad är det med Andrew? Varför måste jag sluta leva bara pågrund av honom?” fräste jag lite irriterat och Alice nickade fundersamt.
“Du har rätt, bara för att han är en idiot betyder det faktiskt inte att du inte får göra vad du vill”
Olivia ryckte på axlarna och jag trodde nästan att hon skulle släppa ämnet. Men bara nästan.
“Du har fortfarande inte svarat på min fråga!”
Jag suckade och började klottra I boken.
“Hallå? Tänker du svara eller?” frågade Olivia lite irriterat och jag drog en hand genom mitt hår.
“Nej, jag tror inte det” svarade jag och Alice skrattade.
“Lika envis som alltid”
“Den där killen där borta stirrar fortfarande på dig” sa Olivia som om det var det mest normala I hela världen.
Jag såg förvirrat på henne och slängde sedan en blick över axeln. “Den där killen” var Lukas, och mycket riktigt betraktade han mig. Han fångade min blick och log stort, sedan vände han bort blicken och fortsatte prata med sina kompisar.
“Känner du honom eller?” frågade Alice och jag ryckte på axlarna.
“Kan vi inte gå hem till dig och sola eller något? Vi kommer ändå ingen vart med att bara sitta här och göra ingenting!” klagade Olivia och Alice nickade.
“Visst, om ni inte har något emot min mamma så”
Vi reste på oss och började gå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev en pinsam tystnad. Alla satt och betrakade varandra, förutom jag som stirrade ner i muggen. – Linus såg på Alice, Alice såg på Olivia, Olivia såg på Henrik, Henrik såg på Lukas, Lukas såg på mig, och jag såg ju ner på mitt te. &rdquo...

Ja, som rubriken säger så har jag ändrat mig. Kommer kanske fortsätta skriva på den här bloggen, men om texten forstätter att hacka så byter jag direkt.   PÖSS! ...

Min blogg är typ jättekonstig, så lägger ner den och börjar på nytt på www.skriivaren.bloggplatsen.se eller www.skriivare.blogg.se, vi får se vilken det blir...   PÖSS ...

  När killarna varit där i en halvtimme ringde min mobil. Vi hade då fått reda på alla deras namn. Självklart visste jag redan om Lukas, men de andra två kändes också bekanta, på något underligt sätt. Han med ljust hår hette Linus, och den &nd...

... kommer bli ganska långt, så ni kanske kommer bli tvugna att vänta några dagar... men ska försöka få ner tiden till max en vecka, promise! ...