Det blev en pinsam tystnad. Alla satt och betrakade varandra, förutom jag som stirrade ner i muggen. – Linus såg på Alice, Alice såg på Olivia, Olivia såg på Henrik, Henrik såg på Lukas, Lukas såg på mig, och jag såg ju ner på mitt te.

”Kan vi inte bada?” klagade Olivia efter ett tag och Alice nickade.

”Jovisst, ifall killarna har badkläder så... Är det okej?” frågade hon mig och jag nickade.
”Visst, helt okej” mumlade jag och Olivia log stort. Tittade förväntansfullt på killarna som nickade.

”Vi måste bara hämta badbrallorna” sa Linus med ett stort leende på läpparna.

Alice nickade och killarna försvann ut. Jag satt kvar på sängen, stirrade tomt framför mig. Hade jag verkligen gått med på att BADA med Lukas, Linus och Henrik? Jag måste vara helt sinnesrubbad.

”Kom igen nu Hanna, vi måste byta om! Tänk om de kommer tillbaka innan vi hunnit göra oss i ordning”
”Ja, det skulle ju vara värsta katastrofen, eftersom vi behöver göra oss i ordning så himla mycket!” sa Alice sarkastiskt och Olivia suckade.

”Men åh, du fattar ju ingenting!” stönade hon och jag skakade på huvudet.

”Att ni ens orkar disskutera det. Jag ska i alla fall inte bada” sa jag och både Alice och Olivia stirrade på mig som om jag blivit sjuk.

”Inte bada? Varför inte?!” frågade Alice med stora ögon.

”För det första, jag har ingen bikini med mig” började jag men Alice avbröt mig.

”Du kan få låna av mig!” sa hon och Olivia log.

”Nu har du inget försvar!”

”Jag har ont i huvudet. Man ska nog i bada ifall man har ont” sa jag osäkert och både Alice och Olivia fnös.

”Det spelar väl ingen roll. Kom nu, killarna kan komma tillbaka när som helst”